Syncentralerna.se

Välkommen till Sveriges syncentralers hemsida!

Här kan du hitta information om sydnedsättning!

Information om synnedsättning

synnedsättningI dag lever över 100 000 personer i Sverige som är inskrivna på en så kallad syncentral på grund av sin synnedsättning. När det talas om synnedsättning och synskador är det viktigt att komma ihåg att det finns flera olika sorter. Nedan går vi igenom några av de vanligaste ögonsjukdomarna som finns i dag.

Det är givetvis en betydande skillnad i att se lite och att inte se någonting. Vissa personer med en synnedsättning kan se bättre i mörker medan andra är känsliga för ljus. En del kan se bra och tydligt – men bara rakt framåt. Andra kan påverkas av att hjärnans syncentrum är skadat och upplever därmed svårigheter att tolka vad de ser.

När du räknas som synskadad

Personer som har en synnedsättning upplever att det är svårt att läsa eller att det är jobbigt att orientera sig med synen. Majoriteten av personer med en synnedsättning har svårt att se olika färger och ting – andra kan ha ett väldigt begränsat synfält men se tydligt ändå. Sedan finns det personer som har svårt att se i mörker eller när det är väldigt ljust ute.

Synnedsättningen innebär att personen har lässvårigheter i någon utsträckning. Cirka 85 procent är äldre personer och kan läsa om bokstäverna är tillräckligt stora medan cirka 15 procent behöver hjälpmedel som punktskrift, tal på datorn eller att någon läser upp texten.

Olika slags synnedsättningar

Det finns som sagt olika ögonsjukdomar som skapar en synnedsättning – exempel på vanliga synskador:

  • Diabetes: Majoriteten av alla som drabbas av diabetes får inte några symptom som har med ögonen att göra. Dock riskerar insjuknade personer att få en synnedsättning på sikt bland annat på grund av ögonbottenförändringar i näthinnan. Förutom nedsatt synskärpa kan vissa se fläckar eller att det blixtrar till i synfältet.
  • Grå starr: Grå starr kallas också för katarakt vilket innebär att linsen i ögat blir grumlig. Hos vissa som har svår grå starr går det till och med att se att pupillen är grå i stället. Det är som bekant linsen som gör att vi kan fokusera och se skarpt – när gamla celler dör stannar de i kapseln där linsen också finns och gör den grumlig. Grå starr är en vanlig anledning till att personer över 55 år får sämre syn.
  • Grön starr: Grön starr kallas också för glaukom och är en ögonsjukdom som påverkar ögast synnerv. Sjukdomen skadar då det perifera seendet. Det finns olika slags grön starr men den vanligaste sorten är den som kallas för primärt öppenvinkelglaukom. Än i dag är orsaken till grön starr okänd men alla behandlingar går ut på att sänka ögontrycket för att hämma synnedsättningen.
  • Makuladegenation: I ögat finns någonting som heter gula fläcken. Det här är den mest centrala delen i näthinnan och här finns tapparna som påverkar vårt färgsinne och det är här vi ser som skarpast. Sjukdomen Makuladegeneration är åldersförändringar i den gula fläcken som gör att personen som drabbas ser sämre – sjukdomen drabbar främst personer över 60 år. Det finns två varianter på denna ögonsjukdom och det är en torr och en våt variant. I dag är den torra formen mest förekommande.
  • Näthinneavlossning: Om näthinnan skulle lossna från ögat innervägg kallas detta kort och gott för just näthinneavlossning. Det kan hända antingen hela näthinnan eller en del av den. Får du inte hjälp med att sätta tillbaka den inom ett par veckor kommer du att bli blind på det drabbade ögat. Symtomen är en svart skugga där näthinnan har lossnat och den där skuggan blir större i takt med att näthinnan lossnat mer.
  • Retinitis pigmentosa: Kallas också för RP och detta är ett samlingsnamn som innefattar ett par hundra ögonsjukdomar som är ärftliga och som drabbar näthinnan. Synnedsättningen varierar mellan olika personer.
  • CVI: När barn har en synnedsättning brukar orsaken vara en hjärnsynskada som kallas för CVI. Då kan hjärnan inte tolka det barnet ser även om ögat fungerar som det ska. Symtom kan vara att barnet inte ser detaljer i en bild med många objekt, har svårt att bedöma avstånd, memorerar inte ansikten och har problem med att känna igen sig.

Sök vård vid olika synnedsättningar

Det finns alltså flera olika sorters synnedsättningar som kan drabba oss. Tänk på att du ska vända dig till en vårdcentral, akuten eller en ögonmottagning i vissa fall medan du kan kontrollera en del sjukdomar hos en optiker.

Gå till en optiker om:

  • Du känner att din syn har försämrats jämfört med tidigare.
  • Du känner att synnedsättningen har förvärrats under minst ett halvår.
  • Du inte har några problem med ögat eller ögonen i övrigt.
  • Du inte har röda ögon.

Gå till sjukhuset om:

  • Du märker en kraftig och plötsligt synnedsättning.
  • Du märker att du ser sämre på ett öga.
  • Du har ont i ögat och det är irriterat och rött.
  • Du har/har haft en ögonsjukdom med medicinsk behandling.

Hjälp vid synnedsättning

Beroende på problem kan olika hjälpinsatser eller hjälpmedel behövas för förbättrad syn. Bland annat finns följande:

Operation – Operation krävs exempelvis vid gråstarr. I detta fall används ultraljud för att den grumliga linsen ska tas bort. Därefter placeras en konstgjort lins på dess plats. Dessa operationer går att få om en läkare har genomfört undersökning och avgjort att en operation är bästa alternativet för behandling.

Laseringrepp – Personer som behöver glasögon (eller linser) kan i vissa fall förbättra synen genom ett laseringrepp. Det finns flera aktörer som erbjuder detta men Memira är det största företaget i Norden inom området. Innan ett ingrepp sker alltid en undersökning om laseringrepp kan genomföras med gott resultat. Laseringrepp betalas privat och kostar ca 30 000 kr.

Linser / Glasögon – Vid exempelvis brytningsfel, närsynthet och översynthet kan glasögon eller linser användas. Dessa bör alltid provas fram hos optiker för att exakt rätt funktion ska finnas. Glasögon kan kosta från ca 1000 kr upp till flera tusen. Priset beror mycket på hur glaset måste slipas samt vilken modell på båge som väljs. Linser finns både som endagslinser och månadslinser. Månadslinser kostar 30-100 kr styck beroende främst på styrkeomfång och tillverkare.

Hjälpmedel – Det finns en rad hjälpmedel som kan underlätta i vardagen för personer med besvär med synen. Här finns exempelvis arbetsbelysning, förstoringskameror, maskiner som läser text för att sedan läsa upp det samt klockor med punktskrift.

För att få dessa hjälpmedel är första steget att kontakta en läkare som bedömer problematiken. Mycket ofta skriver de då en remiss till en ögonläkare. Detta kan även optiker genomföra. Specialisten kan i sin tur avgöra hur ärendet ska gå vidare. En remiss kan skickas till regionens syncentral där ett team av bland annat synpedagoger och optiker avgör vilka hjälpmedel som ska skrivas ut.